AKTUELLT


Föredrag vid Flygarsällskapets ”Flygarpytt” 2022-11-29


Föredragshållare:

Genmaj Thomas Nilsson, Försvarsmaktens CIO och ÖBs ”Natogeneral” beskrev läget för:


”Försvarsmakten och Sveriges integration i Nato”


Thomas Nilsson har en karriär i Försvarsmakten och började sin bana inom
stridsledningssystemet i Flygvapnet. Thomas har haft flera befattningar i HKV samt också
varit 4 år på Svreiges Nato- och EU representation i Bryssel. Därav ÖB uppgift som
”Natogeneral”.


Thomas inledde med att beskriva Natos historia från bildandet 1949 via utvidgningen på 00-
talet till dagens Nato. Därefter beskrev han Sveriges väg mot Nato: 16 maj 2022 beslutade
regeringen om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato:
- 18 maj 2022 lämnades ansökan över till Nato
- 28-30 juni 2022 Nato toppmöte i Madrid
- Formell inbjudan till Sverige och Finland att bli medlemmar i Nato
- 5 juli ”Anslutningsprotokollet” undertecknas av NAC i Bryssel


Nato är en politisk organisation och inte i första hand en militär organisation, vilket oftast är
uppfattningen. Nato har tre ledningsnivåer: Den strategiska med Nordatlantiska rådet (NAC,
North Atlantic Council). Den militärstrategiska nivån med Natos militärkommitté,
Supreme Allied Commander Europe, SACEUR, vilken har sin historia från Eisenhowers dagar. SACEUR
sitter i Supreme Headquarter Allied Power Europe, SHAPE, lokaliserat i Mons, Belgien.
Supreme Allied Command Transformation, SACT, sitter i Norfolk, Virginia. Den operativa
nivån finns i Brunssum, Norge, Neapel samt i Norfolk. Det finns också ett antal
stridskraftsstaber utplacerade t ex Joint Forces Command.
Samtliga medlemsländer har permanenta delegationer vid Natohögkvarteret i Bryssel. De
leds av respektive lands Natoambassad.


Samtliga medlemsländer har permanenta delegationer vid Natohögkvarteret i Bryssel. De
leds av respektive lands Natoambassadör. Försvarscheferna har sina militära representanter
på plats. Natomedlemsskap innebär på sikt att cirka 250 svenskar kommer arbeta i Natos
ledningsstruktur.


Från partner till allierad
Sverige ställer om från att ha varit en (nära) partner till allierad. Det är en skillnad!
Vi behöver anpassa vår lagstiftning och regelverk för ett medlemskap! (ex svensk personal
utomlands).


När Sverige blir medlem ska vi försvara vårt land som en del i en allians, och även solidariskt
bidra till att försvara denna allians. Det svenska försvaret har traditionellt varit inriktat på att
möta ett väpnat angrepp österifrån, över Östersjön eller genom Finland. Som allierad i Nato
kommer Sverige att möta en ny dynamik när det gäller hot, utmaningar och försvars-
möjligheter. Enligt Natos nya koncept ska medlemmarna (i Nato) bidra till alliansens delta inom
tre kärnuppgifter: avskräckning och försvar, krisförebyggande och krishantering, samt
säkerhetssamarbete.


Samtidigt fortsätter vi att stärka vårt nationella försvar. Sverige måste fortsatt kunna möta angrepp och försvara sitt territorium även som allierad, i enlighet med artikel 3 i Nordatlantiska fördraget. Den säger att alla medlemsländer är ansvariga för sitt nationella försvar. Varje allierad i Nato ska kunna motstå ett väpnat angrepp och försvara det egna territoriet.


Sverige har även fortsättningsvis ansvar för att stärka vårt nationella försvar och motståndskraften genom ett modernt totalförsvar. Detta kräver ett starkt försvar med tillräcklig förmågebredd. En väpnad attack mot ett Natoland är en attack mot alla medlemsstater.


Varje medlemsstat ska ge det stöd som den anser vara nödvändigt till den attackerade medlemmen. Det framgår av artikel 5 i Nordatlantiska fördraget om ömsesidiga försvarsgarantier.


Fördjupning - Artikel 5 Nordatlantiska fördraget.

Nordatlantiska fördraget innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Artikeln fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. Varje medlemsstat ska därför ge det stöd som den anser vara nödvändigt till den attackerade medlemmen. Artikeln i fördraget skrevs medvetet så att varje medlemsland själv beslutar om vad det ska bidra med om en annan alliansmedlem angrips. Men tyngden och trovärdigheten i Natos säkerhetsgaranti vilar inte på texten i fördraget, utan på den planering för olika kris- och krigsfall som görs inom Natos ledningsorganisation, och ytterst på medlemsländernas inklusive USA:s engagemang.


Norden blir ett sammanhängande försvarsområde.
Med Sverige och Finland i alliansen bildas ett sammanhängande försvarsområde med störreoperativt djup. Men, det operativa djupet i detta sammanhängande försvarsområde innebär att vi måste kunna ge militärt stöd, ta emot militärt stöd och tillse att militärt stöd till våra grannländer kan passera genom eller utgå från Sverige.


Gemensam planering
Ett medlemskap i Nato kommer att påverka vår förmågeplanering – vi kommer bland annat att behöva integrera vår logistik och övningar i Natos planering. Allt eftersom kommer även de svenska försvarsplanerna behöva revideras och samordnas med alliansens försvarsplanering.

Det här är ett medlemskap för hela Sverige!


Vårt samarbete går långt tillbaka.
Sverige har länge haft ett omfattande samarbete med Nato och deltar sedan 1994 i samarbetet Partnerskap för fred (PFF) och har inom ramen för detta deltagit i både utbildningar och övningar.
Partnerskapet syftade till att bygga förtroende mellan Nato och andra stater i Europa och i före detta Sovjetunionen, och skulle också förbättra partnerländernas möjlighet att samverka med Nato.

Svensk militär har också bidragit vid flera Nato-ledda insatser i bland annat Kosovo, Afghanistan och Libyen. Tack vare att vi har deltagit har den svenska Försvarsmakten anpassats till Natos militära standard, så kallad interoperabilitet.

Sedan 2013 har Sverige deltagit i Natoövningar. Exempel på Nato-ledda övningar där Sverige nyligen har deltagit är Baltops och Steadfast Jupiter.
2014 blev Sverige och Finland Enhanced Opportunities Partner till Nato.
2016 trädde ett avtal om värdlandsstöd i kraft mellan Sverige och Nato som innebär att Sverige ska kunna stödja och ta emot stöd från Nato vid en kris eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Avtalet gjorde det också enklare för Sverige att stå som värdland för ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, exempelvis internationella övningar.

Avtalet signerades 2014 och trädde i kraft 2016.


Det här kan Sverige bidra med (Svenskt förbandsbidrag )
Sveriges och Finlands geografiska läge gör oss till viktiga aktörer i Östersjöområdet. Med svenskt och finskt medlemskap skapas ett sammanhängande Natoterritorium i Norden med utökad gräns mot Ryssland,
en nordlig del i en sammanhängande front: från Arktis till Medelhavet.


Unika förmågor och vår kunskap om närområdet: Sverige har unik kunskap och förmåga attverka på flera områden i regionen. Vi har välutbildad personal och bra utrustning: svenskt förbandsbidrag till Nato kan komma att bestå av fartyg till alliansens stående marina styrkor, stridsflyg till beredskapsstyrkor för
air policing och markförband till förstärkningsstyrkorna i Baltikum och Östeuropa, Enhanced Forward Presence.
Vi fungerar bra i multinationella sammanhang, exempelvis har Sverige mångårig erfarenhet av att samöva inom Nato. Dessutom har vi god förmåga och erfarenhet av att arrangera internationella övningar! Det framgår av den redovisning med bedömningar och råd som Försvarsmakten lämnat till regeringen med anledning av Sveriges Natoansökan.


Föredraget var mycket uppskattat p g a sin aktualitet och Thomas gjorde ett mycket bra
framträdande där huvudpunkterna avseende C-UAS lyftes fram.