Här följer referat av vad som har hänt vid våra möten. Referaten för år 2020, 2021 och även 2022 läggs ihop på den här sidan på grund av Corona-pandemin. Tidigare år får du klicka fram här under.

Här kan du läsa om våra möten och få del av det som har hänt. Meningen är att vi skall ge de medlemmar som inte kunde komma information om vad som har hänt.

Referat 2020, 2021 och 2022

Referaten kommer som vanligt i "fanjunkarordning", dvs det senaste referatet kommer först.

Den 14 december 2022

Gästföreläsare Dr Viktoriya Fedorchak , rubrik ”The air war over Ukrania”.

Dr Viktoriya Fedorchak är en ukrainsk forskare, idag biträdande lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Stockholm. Viktoriya har en omfattande akademisk bakgrund som forskare såväl i Kiev, Hull, Nottingham, Maynooth som i Trondheim.

Föredraget inleddes med en historisk expose: 1. Perioden februari – mars 2022 var det en inledande fas med förök att få luftrumskontroll över de områden som behärskades på marken. 2. Perioden mars- augusti 2022 kännetecknades av att Ryssland provade olika former av taktik mot markmål samt hur att undvika ukrainska motåtgärder. 3. Perioden augusti – november ukrainsk motoffensiv, samt ökande insats av långräckviddiga vapen, typ raketartilleri.

Kännetecknande för luftkriget är:

1. Avsaknad av avgörande luftöverlägsenhet från bägge parter.

2. Testande av mättande av luftförsvaret mot strategiska mål (RY)

3. Trots en gemensam historia är det stora skillnader på respektive flygvapen. Smidighet och flexibilitet (UR) vs stelhet i tänkande och utförande (RY)

4. Ett utnyttjande av flygplan och drönare i olika roller av bägge sidor.

5. Ukraina fokuserade på att förstärka luftförsvaret med luftvärn.

6. Ett starkt allierat stöd i form av tillförd av modern västerländsk materiel.

7. Traditionell brist på operativ erfarenhet av att utföra komplexa flygoperationer kännetecknar det ryska flygvapnet.

8. Ukraina är till ytan ett stort land vilket kräver stors reurser för att få ett totalt luftherravälde.

VIktoria orienterade vidare om behovet av olika former av underrättelser, så som stöd från satelliter. Vid  utökade av insatser av ukrainskt flygvapen beskrevs vikten av att använda olika baser samt utveckla nyttjandet av vägbaser. Detta är väsentligt för att kunna täcka ett större område samt skapa uthållighet och därmed minimera egna förluster på marken.

Vid pennan Ted

Den 29 november 2022

Vid ett extra möte den 29 november bjöd vi in studerande och personal vid Karlberg och Försvarshögskolan, som har Flygvapentillhörighet eller anknytning till Flygvapnet. Vi fick då  Genmaj Thomas Nilsson att tala om Sveriges NATO-anslutning.

Vi kallade mötet Flygarpytt med föredrag. Syfte var att göra FlygarSällskapet känt bland yngre personer i FV.

Mötet blev mycket välbesökt. Vi fyllde Militärsällkapets lokaler med nästan 40 elever och lärare från skolorna och drygt 20 personer från Flygarsällskapet. Vi serverades en liten pytt-i-panna innan föredraget.

Föredraget den  29 december

Gmj Thomas Nilsson, talade om ”Försvarsmakten och Sveriges integration i NATO”.

Thomas Nilsson har en karriär i Försvarsmakten och började sin bana inom stridsledningssystemet i Flygvapnet. Thomas har haft flera befattningar i HKV samt också varit 4 år på Svreiges Nato- och EU representation i Bryssel. Därav ÖB uppgift som ”Natogeneral”.

Thomas inledde med att beskriva Natos historia från bildandet 1949 via utvidgningen på 00-
talet till dagens Nato. Därefter beskrev han Sveriges väg mot Nato:

- 16 maj 2022 beslutade regeringen om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato:
- 18 maj 2022 lämnades ansökan över till Nato
- 28-30 juni 2022 Nato toppmöte i Madrid
 -5 juli Formell inbjudan till Sverige och Finland att bli medlemmar i Nato. " Anslutningsprotokollet” undertecknas av NAC i Bryssel.

Därefter beskrev Thomas hur arbetet har gått och vad som återstår.

Efter föredraget stannade flertalet av gästerna och FSS medlemmar kvar. Det uppstod många intressanta disskussioner mellan de olika generationerna

Se fullständigt referat av Thomas Nilssons föredrag under NATO-integration under Aktuellt

Den 23 november 2022

Den 23 gästades Flygarsällskapet av

överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som höll ett mycket fängslande och intressant föredrag om Rysslands krig mot Ukraina. Föredraget hade väckt stort intresse redan i samband med aviseringen och kvällens träff var fulltecknad med en rejäl reservlista.

Paasikivi redogjorde under rubriken ”Rysslands utmaning av den europeiska säkerhetsordningen, Kriget mot Ukraina”.

                                           Föredraget beskrev på ett välinitierat och målande sätt det militära läget i Ukraina,                                                 skillnaderna i Ukrainas respektive Rysslands krigföring, det faktum att västvärlden                                                  inte reagerade på tidiga signaler, ryska informationsoperationer och en bedömning av

                                            fortsatt händelseutveckling. Föredraget var mycket uppskattat av deltagarna och                                                   det blev många frågor som besvarades på ett professionellt och initierat sätt.               

Ordföranden tackade Joakim Paasikivi med Sällskapets diplom.                                       

Den 12 otober 2022

Flygkapten Rutger Eriksson

Inside Saudi VVIP Flight Operations.

Rutger Eriksson valde efter 26 år i SAS att börja arbeta i Saudiarabien för företaget AlAtheer, som administrerar flygplan åt den Saudiska regeringen. Företaget har även till uppgift att placera pensionerade högre officerare ur Saudiska försvaret.

En mycket omfattande procedur var nödvändig innan arbetstillstånd, certifikat, mm var på plats, något som agenten i London "glömde att informera om". Kontrollerna och testerna var ännu mer krävande än de, som svenska myndigheter genomför inför utfärdande av certifikat.

Det första flygplanet var en Airbus 340, registrerad HZ-124, tilldelad utrikesministern. Flygplanet har en lång och intressant historia genom åren. Flygplans individen var det flygplan Airbus använde för sin jorden runt promotion tour för att sälja modellen, Den var också nästan det enda civila flygplan som flög i amerikanskt luftrum dagen efter 9/11! Nu är den tilldelad den Saudiske Prince Turki och sågs senast vid Brittiska drottningens begravning.

Rutgers uppgift var bland annat att genomföra flygningar vid statsbesök i mellanöstern och även i resten av världen.

Arbetsuppgifterna innebar många speciella procedurer att följa. Hotbilden mot utrikesministern var stark, så mycket handlade om i det närmaste extrem säkerhetskontroll och iscensatta avgångar som ibland bara inställdes.

Som med allt privatflyg så är det som en show med tydliga regler och med kungligheter väldigt specificerat.

Som kuriosa ville Utrikes ministern höra första jetmotorn varva upp för start när han satte foten på flygplanstrappan för ombordstigning.

Efter ett år på det flygplanet skedde en politisk förändring i Saudiska regeringen som medförde att Rutger överfördes till en mindre maskin BBJ3/B737-900  (BBJ betyder Boeing Business Jet)  tilldelad Saudiske försvarsministern. Flygningar ledde till udda flygplatser, både civila och militära,under ytterligare ett halvt år, innan en Saudifiering skedde. Alla utländska piloter fick då sluta hos AlAtheer.

Rutger ordnade då ett nytt jobb i Saudiarabien hos en Sheik, en Sheik är en klanledare strax under prinsar i rang . Han blev befälhavare på en B737-300 i privat version med endast ett dussin lyxiga sittplatser i kabinen. Sheiken använde flygplanet framför allt för att transportera gäster mellan olika öar i medelhavet och den stora Yacht som familjen brukar tillbringa somrarna på. Två år varade anställningen här innan byte till ny arbetsgivare.

Privat Air Saudi Arabia och deras Cayman registrerade BBJ2 (B737-800), VP-COH. Flygningarna gällde främst att transportera regeringstjänstemän på olika nivåer runt hela jorden samt att, på uppdrag, flyga olika länders regeringsrepresentanter etc. Ytterligare två års tjänst innan Covid och nedstängningen av världen satte stopp för arbetet.

Föredraget illustrerades med 58st PowerPoint bilder som måleriskt beskrev situationen i regionen och livet ombord.

Den 14 september 2022

Kårchefen Thomas Alexandersson

orienterar om Frivilla Flygkåren.

Frivilliga Flygkåren, FFK, är en av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna i Sverige.

FFK har 2 500 medlemmar, varav över 800 är piloter, samt över 150 flygplan kontrakterade.

FFK är med andra ord ett flygbolags storlek.

FFK är organiserad med en Kårstab, f.n. placerad på gamla F1 – Hässlö, sedan har varje region i Sverige en Länsflygchef och en Chefspilot som leder verksamheten regionalt. Under dessa finns sedan de olika grupperna som i sin tur leds av en Gruppchef.

FFK grupper är FIG; SIG; HV Flyg samt Sjöövervakning

FIG - Flyginsatsgrupperna består av FFK-medlemmar som övas specifikt för att kunna utföra uppdrag till stöd för det civila samhället.

Det kan till exempel vara kraftledningsinspektion, trafikövervakning, fotouppdrag eller eftersök av försvunna personer. Från luften är det lätt att skapa sig en bild av komplexa situationer och att leda och samordna insatser. Samordning kan ske via RAKEL, flygradio och FFK:s eget system för att leverera GEO-taggade bilder i nära realtid., TBOS, Ta Bild Och Sänd.

Även efter den akuta krisen kan överflygningar ge många fördelar: Vilka skador har uppkommit? Vilken framryckningsväg är lämpligast för reparationspersonalen?

FIG-grupperna finns i varje region och har 2-timmars beredskap.

SIG Sjöinformationsgrupper – utför uppdrag åt Marinen.

SIG-grupperna agerar ofta i rote där två flygplan flyger tillsammans och är en självständig resurs för bl.a. sjöinformationskompanierna. SIG-grupperna kallas ofta in för tjänstgöring i samband med större nationella och internationella övningar.

SIG kan även bistå med eftersök vid sjöräddningen eller vid oljeutsläpp. Sjöövervakningen bedrivs från ett 10-tal platser runt hela den svenska kusten, omkring 250 FFK-medlemmar deltar i arbetet.

Piloterna är avtalsbundna till Marinen och kan kallas ut i samband med kriser av olika slag.

HV Flyg - Hemvärnsflyget skapades 1993 på uppdrag från Försvarsmakten. Detta är militära flyggrupper som ingår som en fast del i hemvärnsbataljonerna. Piloterna ingår i hemvärnet och klassificeras som stridande personal.
I dag finns 32 grupper med hemvärnspiloter över hela landet varav 14 grupper bildar 7 troppar i Hv-Undkompanierna.
Hemvärnsflyggrupperna övar såväl i luften som på marken med närmast baserade hemvärnsbataljon.
Hemvärnspiloterna genomgår ett fast utbildningsprogram och skriver tjänstgöringsavtal med försvarsmakten. De kallas regelbundet till övningar där olika typer av uppdragflyg varvas med marktjänst som pistolskytte och skyddstjänst.

Sjöövervakningsgrupper – är organiserade i våra kustnära regioner. Dessa grupper utför sjöövervakning åt och leds av Marinen. Uppgiften är att identifiera, fotografera och rapportera fartygen till Marinen. Detta sker dagligen längs våra kuster och är en stor del av FFKs dagliga verksamhet. FFK är en del av svensk krisberedskap och fungerar som en flygande resurs när samhället ställs inför prövningar.Frivilliga Flygkårens medlemmar utför varje år uppdrag för Myndighetenför samhällsskydd och beredskap, MSB, Länsstyrelser, Räddningstjänster

och Försvarsmakten. Andra samarbetspartners och uppdragsgivare är

Frivilligorganisationer, Naturvårdsverket, Kommuner, Polisen och

Sjöräddningen. Uppdragen betalas av beställaren och då endast

flygplanskostnaden. Piloter och spanare arbetar ideellt vilket gör

flygningen till ett mycket kostnadseffektivt komplement till

samhällets övriga resurser.

Vid pennan: Ted Hagelborg

Ordf J. Närlinge,  Kårchef T. Alexandersson  och T. Hagelborg

Den 15 juni 2022

Orientering om det Norska Luftforsvaret.

Ordförande Jan Närling hälsade oss välkomna till kvällens möte. Han bad oss om ursäkt för att vi satt i ett ganska litet rum och orsaken till det var en dubbelbokning av MIS. Men med lite fältmässighet från alla klarar vi problemen.

Han hälsade speciellt vår gäst och kvällens talare, överste Björn Stai, från den norska ambassaden i Stockholm välkommen. Han ger en information om det ”Det Norske Luftforsvaret”

Överste Björn Stai tackade för inbjudan och sade att han också lärt sig att vara fältmässig vid behov.

Det norska Luftforsvaret inbegriper det som i Sverige ryms inom Flygvapnet och Luftvärnet.

Uppdragen leds inom NATO´s joint operations. Luftforsvaret skall skapa bilder av luftrörelser för att kunna övervaka närområdet och ha förmåga att snabbt reagera på oidentifierade rörelser. Det förekommer intrång på norskt territorium under fredstid, men de offentliggörs sällan. De avvisas utan offentliga kommentarer.

I luftövervakningen ingår även maritim övervakning och SAR ingår i Luftforsvarets uppgifter. Man har även uppgifter att vara med i contra terror-insatser.Man utför militära lufttransporter, basverksamhet och stöder civilsamhället med uppgifter.

All flygverksamhet utförs alltid med ett aktivt säkerhetstänkande: ”Mission first – People and safety always”.

Luftforsvaret består av ca 4 800 personer och utbildar dessutom 800 värnpliktiga. Man har en huvudbas för stridsflygplanen, en sidobas och extrabaser. F16-flygplanen byts nu mot F35. De överblivna F16 säljs delvis till Rumänien och delvis tillbaka till USA. Man har 52 fpl F35 på beställning och drygt hälften är levererade och på väg till Norge. Fyra F35 kommer att vara kvar i USA för kontinuerlig utbildning av nya flygförare. Alla fpl skall vara levererade 2025.

F35 är ett multirole-flygplan med förmåga inom luftoperationer, stödja markoperationer och luftövervakning. Fpl är mycket modernt, utrustat med styrda vapen för olika uppgifter och har aktiva motmedel. F35 kan samarbeta i grupp och får då bättre effekt i stört luftrum. Det har liten radarsignatur vilket skyddar fpl vid operationer. Förarna säger att det är som ett flygande datorspel. Kostnaderna för systemet har inte stigit med tiden utan har snarare minskat när fpl kommit i drift.

Flygbasernas uppgifter är att hålla flygplanen i drift och markförsvar i samarbete med hemvärn.

Luftforsvaret har även uppgift att försvara med luftvärnssystemet NASAMS, Norwegian Advanced Surface to Air Missile System. Systemet grundas på utskjutningsramper för AIM-120 AMRAM och utvecklas av Kongsberg i samarbete med den amerikanske tillverkaren av grundsystemet. Det har sålts till flera länder. Systemet vidareutvecklas både avseende ledningsfunktioner på marken och robotarna. Uppgifterna i Norge är skydd av flygbaser, prioriterade områden som städer, ledningscentraler och armens brigader. På sikt planeras nya robotsystem för längre räckvidd och mot ballistiska vapen.

För övervakning och informationsinsamling, främst för marina uppgifter, används P-3C Orion som nu är under utfasning och nya P-8A Poseidon kommer i tjänst. Det nya spaningsflygplanet kommer också att kunna utföra luftövervakning.

Flygplatsen Andöja läggs ner som bas för Luftförsvaret av bullerskäl men har fortfarande uppgifter för andra NATO-förband.

Marina helikoptrar kompletterar Orion- och Poseidonflyplanen för att söka och bekämpa sjömål och ubåtar. Förbanden är utrustade med Hkp NH 90. Dessa är under avveckling på grund av många fel, höga kostnader och svårigheter att producera den flygtid som krävs. Kontrakten har därför sagts upp. Man överväger att ersätta med Sea Hawk.

För stöd till markförband och specialstyrkor används Hkp Bell 412.

För större transporter används fyra C 130 J och man vill köpa ytterligare ett fpl.

Luftforsvaret har ansvar för sjöräddning. Hkp Sea King används SAR-uppgiftersedan 50-talet. De skall nu ersättas med Sea Queen. SAR-helikoptrarna har15 minuters beredskap på tre baser året runt.

Örland är förutom huvudbas för F35 även bas för NATO´s AVACS fpl och

obemannade spaningsflygplan Global Hawk. Dessa leds från SHAPE, Suprime

Headquarters Allied Powers Europe. De har förmåga att upptäcka mål ända in

över Östersjön Norge. Basen är dessutom förberedd för de tunga

transportflygplanen C-17 som ingår i HAW, Heavy Airlift Wing, där Norge,

liksom Sverige, är delaktig.

Janne Närlinge tackade för en ingående information om de norska flygförbanden

och gav Björn Stai diplom och medlemskap i FSS.

Vid penna: Magnus Berg

Den 19 maj och även den 10 februari  2022

Träff med utländska attachéer i Stockholm

Vid flera tillfällen har basen för rekrytering av medlemmar till FSS diskuterats och hur vi skall göra för att få ut vetskapen om sällskapet. I styrelsen har detta tagits upp under hösten -21. Vid styrelsemötet i november fick Anders Silwer i uppdrag att skaffa ett underlag för inbjudan av utländska attachéer i Stockholm och med det underlaget beslutades i styrelsemötet i december att inbjudan skulle gå ut efter nyår. Tyvärr var tydligen inte tidpunkten den rätta för att få kontakt med de utländska attachéerna. Till det första mötet i februari kom det endast två attachéer, en från US Navy och en från Norge. Träffen arrangerades i Militärsällskapets lokaler eftersom våra möten hålls där.

Träffen det 10 februari fick en gemytlig stämning och många diskussioner. Självklart kom Finlands val av F-35 och det nordiska samarbetet upp för diskussion. Det var ett bra möte varför styrelsen beslutade att bjuda in en gång till i maj månad.

Till träffen den 19 maj, tackade sex attachéer ja, och fem kom. Det var snyggt uppdukat för oss i MIS:s lilla matsal och vi fick en bra måltid. Vi presenterade oss för varandra och sedan hade vi öppna samtal, från våra egna flygarliv, över dagens krig i Europa till livet som attaché i Stockholm och många andra ämnen. De fick också reda på hur dom skall anmäla sig för att bli medlemmar i FSS.

Vid pennan: Magnus Berg

Den 18 maj 2022 

Övlt Ulf Lepp, PROD LEDUND, FM C-UAV-samordnare.

Försvarsmaktens arbete med Counter UAS

UAS är ett internationellt begrepp för Unmanned Airborne Systems som även används i Sverige.

Counter UAS förkortas C-UAS.

Ulf Lepp har en karriär i flygvapnet som luftbevakare och har genomfört MHS Chefsprogram. Ulf har också tjänstgjort i 18 år på Combitech men är nu ”återkallad” till Försvarsmakten för att leda arbetet med C-UAS.

Grunden för FM intresse för C-UAS är att dessa är små och många vilket ger konsekvenser för FM användande av luftrummet. Ett exempel på omfattningen är att det under 4 månader genomfördes 2 700 flygningar, som detekterades av FM, i närheten av Karlsborg. Det har också flugits vid övningen ACE i Luleå. Polisen har också upptäckt 4 600 flygningar i Bromma kontrollzon under 4 månader. 65% av dessa bröt mot flygbestämmelserna. Det finns i dag 400 000 drönare i Sverige medan endast 50 000 har drönarkort. Cirka 10% sköter sig medan 90% inte vet eller inte bryr sig om bestämmelserna eller de faror de framkallar. Ulfs jobb innebär att han ska ta hand om alla UAS-hot från fred, kris och till krig, såväl kommersiella som militära.

UAS har använts i flera konflikter på sewnare tid. I september 2020 vid konflikten i Nagorno-Karabach använde Azerbajdzjan UAS mycket effektivt vid sitt anfall. Det var ett outvecklat land som på kort tid lärt sig och anskaffat förmågan. I Ukraina använder försvararna UAS mycket framgångsrikt. De har mycket bra utfall mot stridsvagnar. Bl a har USA levererat den så kallade ”Switchblade” som är en drönare som kan skjutas från en enkel granatkastarliknande anordning och som sedan kan vänta i ett antal minuter i luften innan den upptäcker och anfaller t ex en stridsvagn.

Skydd mot drönare görs lämpligast med samma metod som traditionellt luftförsvar dvs med lökprincipen av flera lager med försvar.
Dessa kan vara:
- Planering och då använda restriktioner, underrättelsetjänst eller kontrollerad luft.
- Förebyggande åtgärder och passivt luftförsvar
- Upptäckt
- Klassificering
- Varning och rapportering
- Åtgärder
- Slutligen forensik för att undersöka en bekämpad UAS.

FM behov är att i fred lagföra och hindra verksamheten, i gråzon att skydda samt vid krig att skydda och bekämpa.

Vad är då specifikt eller speciellt med C-UAS:

- Det behöver göras med fasta och rörliga resurser
- De flesta UAS är kommersiella produkter
- Det kommer behövas en bibliotekshantering
- Igenkänningsutrustning
- Att verka i fred är svårt men elektroniska hjälpmedel kan användas
- UAS är stridsekonomiska så det gäller att anpassa motåtgärderna

- Det finns telekonflikter och de flesta UAS arbetar på samma frekvens
- Det behövs utökade mandat till skyddslagen
- De skyddsobjekt vi har är både bemannade och obemannade
- Den tekniska utvecklingen är mycket snabb vilket gör C-UAS svårt 

FM C-UAS förmåga idag utgår från andra system och dessutom görs det anskaffning av provsystem.
Arbetet idag: FM har köpt olika typer av utrustning sedan 2018. Samordnare är Bgen Anders Persson, stf FVC. FM genomför internationell samverkan och samverkan med andra myndigheter. Det genomför en C-UAS studie inom FoT.

Det genomförs också försök med att detektera och verka mot UAS.

Vid försök har FM sett att det går att upptäcka UAS med radar på 50 km avstånd och optiskt på cirka 1 km. FM har tittat på verkan genom störning men det går också att bekämpa med laser eller kinetiskt. Saab har en radar som heter G1X som har förmåga att upptäcka UAS.

Juridik:
- Vid skyddsobjekt gäller skyddslagen
- FM lämnar stöd och får enligt lagen ej verka mot enskild.
- FM lånar ut utrustning till bl a polisen.

Förmågeutveckling
- Det finns ett beslut på att anskaffa förmåga för skydd av flyg- och marinbaser. Första systemet kommer Q3 2022. Det är personal i säkorganisationen på baserna som skall få uppgiften att hantera materielen.

Att lösa:
- Samverkan med luftvärnet
- Ledning av C-UAS
- Utbildning
- Forensik
- Beredskap
- Väderbegränsningar
- Anskaffningen är av enkla system som kan hanteras av vpl från Armén
- Dessutom anskaffas elektroniska motmedel mot klass 2 UAS.

Föredraget var mycket uppskattat p g a sin aktualitet och Ulf gjorde ett mycket bra framträdande där huvudpunkterna avseende C-UAS lyftes fram.

Vid pennan: Anders Silwer

Den 13.e april 2022.

Överste Mats Antonson, chef för Helikopterflottilj, talade om Försvarsmaktens helikopterverksamhet.

Helikopterflottiljen har funnits sedan 1998 då all helikopterverksamhet i försvaret samlades i en flottilj inom Flygvapnet. Föredraget beskrev översiktligt bakgrunden till den nya organisationen; varifrån man kommer, uppgifterna, internationella uppdrag, övriga stöduppgifter för flottiljen och framtiden.

Sedan bildandet har ett flertal internationella uppdrag genomförts i bl.a; Kosovo, Nordic Battlegroup, Atalanta (Adenviken), ISAF (Afganisthan), Takuba (Mali) under olika tider.

Flottiljen har sin verksamhet förlagd på orter i Sverige; Luleå, Linköping (Malmen) och Ronneby organiserad i fyra skvadroner.

Hkp 14 E, 9 st. (markoperativ) 1.a skvadronen i Luleå.

Hkp 14 F, 8st (sjöoperativ) 3.e skvadronen i Ronneby.

Hkp 15 A, 12st 2.a och 4.e skvadronen på Malmen samt flygskolan. Hkp 15B, 8st (sjöoperativ)

Hkp 16, 15 st vid 2.a  och 4 skvadronen samt specialförband.

Grundläggande helikopterutbildning genomförs i Tyskland. Grundläggande taktisk utbildning (GTU) genomförs på Hkp 15 vid Malmen. Hkp 15 är planerad att utfasas från 2025.

Utöver helikopterverksamheten utgör flottiljen stödförband för flygbasverksamheten och försvarsmedicin.

Task force Takuba (Mali) som, nu avvecklas har inneburit verksamhet med hög risk under svår hotbild under drygt ett år. Uppgiften har lösts väl under svåra förhållanden och med högt flygtidsuttag.

Stödet till det svenska samhället har varit omfattande under de senaste åren. Sjuktransporter med anledning av Covid, Skogsbränder, stöd till Polisen, Sök och räddningsverksamhet (SAR) är några exempel.

Tillväxt planeras utifrån det nya målet att öka försvarsbudgeten till 2%. Tillväxten baseras på personal-försörjning och tillgänglighet hos materielen.

F.n. genomför Försvarsmakten en helikopterutredning, vilken kommer att ligga till grund för framtida planering och omsättning av helikopterflottan.

I den närmaste framtiden kommer hkpflottiljen att delta i bl a Luftförsvarsövning 22, Marin övning SVENEX 22, FMÖ 23, Huvudflygdag 23 och EUTM (Mali) 24.

Mats Antonsson tackades för föredraget av

FSS ordförande Jan Närlinge

Den 15 mars 2022

ÖB, Gen Micael Bydén, talade under rubriken

”Säkerhetspolitiska världsläget och Svenskt Försvar"

om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och hur det påverkar den

svenska Försvarsmakten.

Öb presenterades av vår vice ordförande, Peter lundberg, eftersom

Jan Närlinge var sjuk

När Ryssland koncentrerade anfallsstyrkor utanför Ukrainas gränser trodde inte Micael Bydén att landet skulle anfallas. Men ryssarna anföll, och det var tydligen ett förhastat beslut med fel underlag. Man kan konstatera att den ryska invasionen inte har gått enligt planerna. De ukrainska förbanden har haft en framgångsrik förmåga att binda de ryska förbanden och hindrat deras framfart. Ukrainarna gör enastående insatser och de ryska förbanden har varit svaga trots numerär överlägsenhet vad gäller tung materiel. Trots motgångarna vänder inte ryssarna tillbaka. Putin är hårt pressad av att de ryska förbanden inte har nått större framgångar. Nu sätts massiva artilleriinsatser in mot civila och mot städers infrastruktur. Vi kan inte se hur kriget nu skall kunna ta slut.

Det ryska agerandet påverkar även oss. I försvarsbeslutet 2020 konstateras att det ryska hotet även kan riktas mot oss. Om Ryssland nu når framgångar i Ukraina, kan hotet senare även bli allvarligt mot Sverige.

De ryska intentionerna med anfallet var svåra att förstå och risktagandet var allvarligt. Belarus har redan inlemmats i den ryska sfären. På det sättet ritas den militärgeografiska kartan om. Ryssland försöker närma sig Kina, vilket kan göra situationen ännu svårare.

Kränkningen av svenskt luftrum utanför Gotland den 2 mars, tyds som ett tecken på det ökade hotet. Men det och kriget i Ukraina har enat väst att införa massiva sanktioner som motåtgärder. Man undviker konfrontationer och är mycket uppmärksam på de påverkansoperationer som Ryssland genomför och på sabotageförsök. Kränkningen ses som en medveten handling, för att visa sin styrka. Hotet om kärnvapeninsatser gör att väst inte vågar sätta in trupper som stöd åt ukrainarna, men EU står eniga bakom sanktionerna mot Ryssland.

Sverige deltar i samtal med partners om planering och övning i fred och uppträdande i krig. JEF, Joint Expeditionary Force, är ett exempel och övningen Cold Respons som snart börjar i norra Sverige ett annat. Viktiga samarbetsmål är att få en gemensam, säker och aktuell lägesbild.

Rysslands agerande har fått de svenska partierna att enas om att öka försvarsutgifterna till 2% av BNP på kort tid. ÖB känner förtroende för att vi lyckas med detta, men det blir en svår uppgift för Högkvarteret. Tiden är knapp, utmaningarna många och det går tungt. Man måste skaffa ett beslutsunderlag utgående från den fina organisation och materiel vi nu har. Nu måste vi planera för att höja vår uthållighet, både materiellt och personellt. Personellt skall vi skaffa en organisation som kan utbilda 8000 soldater per år, från nuvarande 5000.

Från våra samarbetsländer har vi solidaritetsförklaringar, inte garantier. Vi kan alltså inte räkna med stöd från andra länder. Vi måste förklara för svenska folket var NATO-medlemskap betyder

Frågor:

Har inte Ukraina attackflyg som kan attackera t. ex den långa konvojen vi har sett på satellitbilder?

Svar: Konvojen blev stående p g a drivmedelsbrist, matbrist och andra logistiska missar. Ukraina har gjort små anfall mot konvojen för att inte röja större förbansenheter. Anfallen har varit framgångsrika och hindrar effektivt vidare framfart.

Hur påverkas Ryssland av de ekonomiska sanktionerna?

Vi har inte sett större påverkan ännu, men ryska börsen har rasat så att den måste hållas stängd och bankerna har inga pengar till kunderna. Följderna är oroväckande, för man vet inte vad den oberäknelige Putin´s nästa steg kan bli.

Hur planerar FV nu?

Våra förband är i kontinuerligt hög beredskap. Brister finns speciellt i spridning av förbanden, balansen mellan förbandsverksamhet och stödfunktioner och personaltillgången. Flygtidsproduktionen fungerar bra, tack vare att man tar stöd av industrin vid mer krävande arbeten.

Tror ÖB att det kan bli en revolution mot Putin.

Nej inte nu, det finns inte någon information som pekar på det.

Varför söker Ryssland legosoldater från andra länder?

ÖB vet inte det. Ryssland har även dragit in folk till kriget från

ryska regioner långt från krigsskådeplatsen.  

Hur ser det kommande försvaret ut?

Vi skapar nu ett modernt totalförsvar, med resurser även från det civila

samhället. Kommunerna skall involveras, liksom den civila industrin.

ÖB tackade sedan för kvällen med att sjunga en version av Norrlands blues från F21.

Vid pennan: Magnus Berg

Den 16.e februari 2022.

Dag Waldenström, Generalsekreterare i Svenskt Flyg,

och Peter Larsson VD för Sveriges regionala

flygplatser var inbjudna att berätta om läget för

svenskt flyg och flygplatser. Tyvärr fick Peter Larsson

förhinder, men programmet genomfördes planenligt

vad gäller Dag Waldenströms del.

Under rubriken ”vart är vi på väg och kan flyget och klimatet komma överens” berättade Dag Waldenström om svenskt flygs kraftiga tillväxt från 1980-talet och framåt. De drivande faktorerna för detta var introduktionen av Wide Body flygplan, ökad köpkraft, lågprisflyg och avreglering. Förändringarna ledde till nya aktörer på marknaden och konsolidering av bolag.

Sedan avregleringen har till exempel ett stort antal olika operatörer med flygplanet Saab 340 varit aktiva på den svenska inrikesmarknaden.

Efter denna period började en ny period som var mer bekymmersam beroende på faktorer som Flygskatt, ”Flygskam” och pandemin. Allt ledande till nedgång och minskad lönsamhet. Flygmarknaden kan principiellt delas upp i tre olika kategorier; Regionalt, Linjenätverk och Lågpris. Det regionala flyget har det svårt, är olönsamt och på väg att dö ut. Lågprisflyget är effektivt, lönsamt och expanderar. Som exempel, Ryan Air, som idag är världens största flygbolag.

Nya aktörer/entreprenörer med andra affärsidéer etablerar sig. Till exempel lokalt knutna flygbolag som lierar sig med lokalt näringsliv för att fylla upp näringslivets behov av flygtransporter. Stora skillnader råder beträffande kostnader och lönsamhet beroende på om man opererar flygplan med mindre än 19 pax och utan tryckkabin (som funkar på kortare sträckor med lägre passagerarunderlag) eller om man behöver operera större flygplan för längre sträckor.

Det talas idag mycket om ny teknik, el, miljöbränsle och vätgas. Det finns projekt och demonstratorer för el-flygplan. De är små och med begränsad kapacitet framförallt då batterier fortfarande är mycket tunga. Det som inte uppmärksammas på samma sätt i debatten är att konventionell framdrivning med fossilt bränsle genomgått en mycket kraftig effektivisering de senaste 20-30 åren. Totalt svarar flyget för 2,5 % av världens totala CO2 utsläpp (möjligen 3, 5 % om höghöjdseffekten räknas med. Något som delvis ifrågasätts). Företrädare för flyg och sjöfart menar att det vore mest rationellt att prioritera CO2- reduktion inom de områden som genererar mest och som är enklare att ställa om (Industri 30%, Transporter 30%, Uppvärmning 30%) och avvakta teknikutveckling inom flyg- och sjöfart.

Vätgasteknik har möjligen potential, men är komplex och kommer att kräva lång tid. Likaså kommer ny batteriteknik kräva mycket utveckling och nya högeffektiva batterier innebär flygsäkerhetsmässiga utmaningar. SAF (Sustainable Aviation Fuel) d.v.s. biobränsle är en annan väg som man satsar på bl.a. genom reduktionsplikt även för flygplansbränsle. Här skiljer sig svenska ambitioner från vad man har inom EU. Men, oavsett vilket kommer ökade reduktionskrav innebära väsentliga kostnadsökningar för bränsle.

EU program ”fit for 55” trycker på reduktionsplikt, bränsleskatt, utsläppsrätter och minskad möjlighet att handla med utsläppsrätter.

Frågan ställs; ”Är det OK att flyga?”. Samtidigt uttrycker EU i andra dokument att flyget är viktigt för unionen! Med all rätt kan frågan; ”Vart är vi på väg?" ställas.

Ordförande, Janne Närlinge, tackade Dag Waldenström för ett mycket intressant och tänkvärt föredrag och gav honom ett diplom på att han blir medlem i FSS under ett år frammåt.

Därefter fick vi njuta av en mycket god sillbuffet och sedan en kycklingsrätt. 

Vid pennan Peter Lundberg

Den 17 november 2021

Sammankomsten var den andra för Flygarsällskapet efter 18 månader

p g a pandemin

Föredragshållare: Lars Olsson och Erik Winberg, Saab AB.  

AEW&C

Lars Olsson har erfarenhet från Flygvapnet och har arbetat flera år på dåvarande Ericsson Microwave med AEW&C.

Erik Winberg är senior direktör på Saab, Göteborg och har arbetat med AEW&C i mer än 25 år. Numera är Erik på strategisidan på Saab, Göteborg.

En förutsättning för  Ericsson Microwave AEW&C en elektroniskt styrd antenn, eftersom en roterande antenn var för stor och tung. Det behövdes ett nytänkande om det skulle vara möjligt att göra för Sverige.

Utvecklingen av AEW&C i Sverige startade med att Margareta af Ugglas skrev en motion om lämpligheten att ha ett turbopropflygplan med en ryggåsantenn för radarspaning. Detta eftersom jaktflygplanen behövdes för ”andra uppgifter”. Försvarsmakten beställde sex AEW&C-flygplan i mitten av 80-talet som en flygande radarstation styrd från marken och bilden länkades ner. Det var samma princip som med markradar. Tre av flygplanen var avsedda för Norra Sverige och tre för södra.

1992 gjordes de första flygande proven på Fairchild Metroliner. 1997 blev AEW&C operativt på Saab 340.

Internationellt är AEW&C exporterade till Brasilien, México, Grekland, Förenade Arabemiraten och ”land X”. Systemen är lite olika och har alla bidragit till utvecklingen. De fyra som exporterades till Grekland innebar att operatörer kom ombord och att de integrerades i Nato ledningssystem med bl a L-16 samt signalspaningsutrustning.

Av de sex svenska flygplanen exporterades två till Thailand via Grekland och två såldes till Förenade Arabemiraten. De två kvarvarande byggdes om enligt Nato standard med operatörer ombord.

Flygplanen har kommit till användning i sina respektive länder. Brasilien och México använder dem för att komma åt smuggeltrafik. Grekland har flygplanen som radarövervakning och under Libyenkonflikten 2011 flög de 1000 timmar. De svarade framför allt för att leta efter och understödja egna helikoptrar. Flygplanen har en ”helikoptermode” som AWACS saknade.

Utvecklingen av AEW&C har skett genom ”spiralutveckling”. Varje exportland och nya uppgifter har ställt nya krav vilket drivit utvecklingen. Genom Saab 2000 blev AEW&C ett komplett ledningssystem med L-16 och sensorer. Bäraren gjorde att de fick 9 timmars uthållighet i luften.

Global-Eye innebär ett ytterligare utvecklingssteg där systemet blir ”Multi domän”, dvs luft, mark och sjö. Radarsystemet är helt nytt vilket innebär en ökad räckvidd med 70% relativt föregångaren. Det innebär 20 minuters förvarning vilket gör att jaktflygplanen kan stå kvar på marken i beredskap i stället för att vara i beredskapslägen i luften, vilket är resurskrävande. Radarutvecklingen handlar om att ”återta räckvidden”. Dvs att få samma upptäcktsavstånd mot lågsignaturmål som föregångaren hade mot stridsflygplan. Global-Eye har sjöförmåga ut till horisonten och förmåga mot små sjömål som jetski. Vidare kan den följa rörliga markmål.

Sensorerna är den konventionella radarn på ryggen samt en under buken för sjömål. Global-Eye har också optiska sensorer för att individidentifiera sjömål på avstånd. Dessutom finns en bra signalspaningsutrustning med interferometerteknik som ger stor upplösning i sida vid detektering av signaler. Flygplanet har också radio, L-16, igenkänningsutrustning (IK) samt facklor och remsor.

Plattformen Bombardier Global 6000 väger totalt 45 ton fulltankad och kan stanna i luften i 12 timmar. I Sverige kan det användas över hela konfliktskalan från fred, kris till krig.

Den dimensionerande konkurrenten är AWACS. Denna kommer flyga till 2055 men det är problem med reservdelar på flygplanen. Tanken är att ersätta förmågan. Det finns ett antal program i världen för detta. Boeing MESA för Australien, Turkiet, Korea och UK. Israel håller på med en Gulfstream 550 för bl a Singapore och Italien. För US Navy planeras för 75 st Advanced Hawkey.

I kina byggs KJ-2000 och KJ-200 vilket också är AEW&C-flygplan. Indien bygger också ett AEW&C-system tillsammans med Embraer.

Saab är mycket stolta för sin Global-Eye och den är aktuell i

JAS-affären med Finland som avgörs i december.

Lars Olsson och Erik Winberg tackas av ordförande Jan Närlinge.

Ytterligare ett uppskattat och aktuellt föredrag på Flygarsällskapet.

Vid pennan

Anders Silwer

Den 13 oktober 2021

Evakueringen från Kabul, "operation Lindorm"

Flygnavigatören vid Transportflygdivisionen, F 7, Såtenäs.

Magnus Bjelk

(Lindorm är ett mytologiskt djur som bringar lycka om man rör vid den).

Sammankomsten var den första för FlygarSällskapet efter 1 och ett halvt år p g a pandemin. All besökande var glada över att få träffas igen och stämningen var ovanligt hög

Kl 17.30 var vi samlade i stora salen och Janne Närlinge hälsade oss välkomna. Han presenterade sedan dagens talare.

Magnus Bjelk (MB) har erfarenheter från TP 84-systmet sedan 2002 då de första special-förbandstransorterna genomfördes till Afghanistan. MB har varit med om insatser med TP 84 mot Afghanistan 2004-05, 2007, 2009 och 2012. MB upplever att de insatser som gjorts i Afghanistan har gjort att landet gick mot det bättre, en utveckling som vände då Talibanerna tog över i september.

Situationen för TP 84-systemet, när insatsen för evakuering från Kabul drogs igång, var att de just kommit hem från stödinsatsen i Mali och dessutom hade en hög belastning med utbildning av flera kategorier av besättningar.

Den 15/8 kl 15.30 fick TPDiv frågan om de kunde starta mot Kabul den 16/8 med en Tp 84 och när nästa kunde starta. Det fanns flera utmaningar för förbandet: Covid -19, diplomatiska tillstånd, flygplats för frambasering, anflygningssträckan och logistik.

Operationen påbörjades dagen därpå med en frambasering till Grekland med ett flygplan, två besättningar och specialförband. Dagen efter flyttade de fram till Bahrain. Flygplan nummer två följde den 20/8. Med detta flygplan följde specialförband, underhåll, underrättelse-personal och Combat Camera, fältfotograferna. Dessutom stöd från UD, Migrationsverket, Polisen och MSB.

Båda flygplanen ombaserade sedan till Islamabad där de fick tillgång till en gate tillsammans med danskt transportflyg.

Den 22/8 gjordes den första evakueringen från Kabul av ambassadpersonal. Redan den 23/8 fanns tecken på att personalen var sliten men operationen fortsatte.

Efterhand kom 5000 amerikanska soldater in och övertog flygplatsen och hade personal för att driva funktioner som flygtrafikledning etc. Det gjorde att det var bra ordning på flygplatsen och lastning kunde göras under ordnade former trots att passagerarna kom stötvis till flygplatsen. Specialförbanden hjälpte till genom att sortera passagerarna så att rätt personer kom med.

Operationen leddes till stor del improviserat via Whatsapp och Signal på mobiltelefoner.

Den 25/8 blev hotnivån den högsta möjliga dvs 5, som innebär att det kommer att hända något. Under den dagen evakuerades 329 personer. Den 26/8 genomfördes en självmords-bombning mot flygplatsen, samtidigt som en TP 84 startade. Det var den sista flygningen, flygplatsen stängdes temporärt därefter. Det var också rekordet på en flygning: 119 personer ombord på Tp 84-an, som har sittplatser för 80 personer ombord.

Den 27/8 planerades den sista flygningen för att hämta den svenska personal som var kvar på flygplatsen. Chefen TPDiv, Per Carleman, ledde operationen för all svensk personal och trots faran under insatsen ställde alla frivilliga upp. Flygningen genomfördes med ett flygplan och ett i reserv i luften, ifall något skulle hända. Flygplanet som landade var 29 minuter på marken i Kabul och tog med 79 passagerare. Totalt evakuerades 784 personer under operationen.

Efter uppdraget blev förbandet mottaget av Flygvapenchefen och Chefen för F 7. Det blev middag i hangaren och baren öppnades. Dagen efter genomfördes enligt rutin vid internationella insatser.

        Kn Magnus Bjelk tackas av Sällskapets ordförande, Jan Närlinge

Föredraget var mycket uppskattat av deltagarna. Det var särskilt intressant att ett så aktuellt ämne och insats togs upp. Magnus Bjelk gjorde också ett mycket bra framträdande som gav en inblick i en mycket professionellt genomförd insats. 

 Referat: Anders Silwer

19 februari 2020

Generalsekreteraren för Folk och Försvar

Maud von Heijne

Kvällens föredragshållare var Maud von Heine som höll ett intressant föredrag om Folk och Försvars verksamhet som är mycket mer mångfacetterad än den välkända Rikskonferensen i Sälen.

Maud har en bred erfarenhet av olika verksamheter innan hon började på FoF, hon arbetade bland annat 10 år på FMV med utveckling av jaktrobotar för JA 37 och Gripen.

Folk och Försvar bildades under kriget i juni 1940 av olika folkrörelser, fackföreningar, ungdomsförbund och frivilligorganisationer på försvarsområdet.

Syftet var att vara en bro mellan det civila och militära samhället.

Idag består FoF av 100 olika medlemsorganisationer från det svenska samhället.

FoF är en partipolitiskt obunden organisation vilket är viktigt för verksamheten.

FoF är den enda organisationen utanför myndighetssverige som styrs av ett regleringsbrev. Regleringsbrevet består av 2 meningar!!  Budgeten från statsmakterna är på 11mkr/år 

FoF bedriver en mängd olika verksamheter:

• Seminarier ca 20/år. I Stockholm, i Almedalen och på Öland
• Konferenser där den mest kända är Rikskonferensen i Sälen
• Studieresor med högnivåbesök i samarbete med svenska ambassader i respektive land. Några besökta länder är Ryssland, Kina, Ukraina, Israel, och Jordanien.
• Utbildningsverksamhet

Utbildningsverksamheten bedrivs i

• Gymnasieskolan där man diskuterar säkerhetspolitik med 400 klasser årligen
• Högskolor och Universitet där man bedriver säkerhetspolitisk scenarieutbildning
• FoF Säkerhetsakademi för unga. Det är en 5 dagskurs där deltagarna möter föreläsare på hög nivå från FM, MSB, UD och FHS. Deltagarantalet är 25/år

Maud avslutade med en genomgång av Rikskonferensen i Sälen 2020. (Det går att se konferensen via hemsidan eller Youtube)

Konferensen hade 400 deltagare och 93% av FoF medlemsorganisationer var representerade.

Huvudfokus på årets konferens var Försvarsberedningens rapport kopplat till det kommande försvarsbeslutet som ska tas hösten 2020.

Även en mängd andra intressanta programpunkter fanns med kvalificerade föreläsare på hög nivå

• Svensk utrikes och säkerhetspolitik
• Säkerhetspolitisk utveckling i svenskt närområde
• Sveriges civila försvarsförmåga
• Fördjupningsområde Ryssland
• Globala utmaningar 2030 och säkerhetspolitiska doktriner under utveckling
• Näringslivets roll i Totalförsvaret
• RPS roll i totalförsvaret

Avslutningsvis: Om man är intresserad att få information om FoF kommande seminarier så kan man lämna sin mailadress på FoF hemsida.

Efter föredraget avnjöts en Pytt i Panna med traditionella tillbehör.

22 januari 2020

"Från missväxt till tillväxt!"

Allan Widman (L) ledamot av Försvarsutskottet

Kvällens föredragshållare var Allan Widman som tagit sig tid från utskottsarbetet för att ge sin syn på läget i Försvarsfrågan. Efter föredraget öppnade AW för frågor vilket det inte var någon brist på från engagerade sällskapsmedlemmar.

AW inledde med att jämföra Sveriges militärstrategiska läge med en ö. För att invadera Sverige måste en tänkt angripare ta sig genom luften eller över havet.

Det gör att Materielplanen genom åren har varit inriktad på fjärrstridskrafter, flyg- och sjöstridskrafter.

Försvarsberedningens rapport Värnkraft, som skulle ge Försvaret ett rejält ekonomiskt tillskott för att öka den operativa försvarsförmågan, behandlar alla former av stridskrafter.

Ryska erfarenheter från VK 2 och Afghanistan med stora förluster av soldater gör att trenden inte är att invadera med stora markförband längre.

I stället är det fjärrbekämpning med kryssningsrobotar och drönare som förväntas i en framtida hotbild. Man tror sig kunna nå framgångar med fjärrbekämpningsförmåga och förutom militära mål slå ut känslig elförsörjning mm. Dagens samhälle är ytters känsligt om elförsörjning, kommunikation och banksystem inte fungerar.

I Försvarsutskottet utvärderar man just nu Försvarsmaktens svar på Försvarsberedningens rapport som inkom till riksdagen 15 november.

Därefter förväntas en regeringsproposition senare i år för beslut om FM framtid de närmaste åren.

Från Regering och Riksdag är det krav på leverans från FM efter anslagsökningarna som förväntas. Det blir en stor utmaning för FM!

Det kommer att finnas många utmaningar för FM de närmaste åren. En av de största är att lösa problemen med rekrytering till både officersyrket och soldater och värnpliktiga.

AW tryckte på att den återinförda värnplikten är en viktig rekryteringsbas för officerare och soldater.

Från den politiska sidan förväntar man sig resultat. Att det öppnas nya förband, Arvidsjaur och F 16 i Uppsala, och lyckad rekrytering av personal är exempel på detta. Det måste synas ute i samhället att försvaret får ökade anslag!

Efter den intressanta inledningen var det tid för frågor.

Här är några exempel:

• Kommer F 16 att öppnas igen med Gripendivisioner?
• Tar Värnkraft hänsyn till Cyberhot och precisionsbekämpning?
• Har vi ett tillräckligt LV skydd i och med anskaffning av Patriotsystemet?
• Hur ser Värnkraft på behovet av basförband för Flygvapnet?
• Ekonomi? Hur blir det med indexuppräkning?
• Hur ska Sverige klara solidaritetsförklaringen gentemot Baltikum?

Mötet hölls för första gången i Odd Fellows fina lokaler i Stockholm och efter föredraget avnjöts en god middag.